Längtan efter torpet
Längtar jättemycket efter att komma igång i torpet. Bara vara där.
Och efter enskildheten.
Längtan blev ännu större efter att jag råkat sett rakt in i grannens sovrum då hon drog upp persiennerna.
Inte för att jag på något sätt ogillar grannen, men det känns som man bor för nära när man ser rakt in i sovrummet.
Det är inte bara det att jag kan se henne. Hon ser ju mig också.
Den utsikt jag vill ha är den jag kan se från torpfönstret: djur och barn på grönbete.
Och grannarna på behörigt avstånd.
Och efter enskildheten.
Längtan blev ännu större efter att jag råkat sett rakt in i grannens sovrum då hon drog upp persiennerna.
Inte för att jag på något sätt ogillar grannen, men det känns som man bor för nära när man ser rakt in i sovrummet.
Det är inte bara det att jag kan se henne. Hon ser ju mig också.
Den utsikt jag vill ha är den jag kan se från torpfönstret: djur och barn på grönbete.
Och grannarna på behörigt avstånd.
Kommentarer
Postat av: Frida
Håller helt med dig, det är för nära. Därför njuter jag extremt mycket nu när vi äntligen bor på landet igen och slipper se grannarna (även om dom är trevliga)
Trackback
