Målas eller inte målas?



Ja, vad säger ni? Ska man måla ett sånt här hus?

Vi vet inte och vi svänger hit och dit i frågan. Allra först skulle vi absolut behålla det som det var.
Sedan tyckte vi att det skulle målas och nu funderar vi på vad vi egentligen tycker i frågan.

Vi ska inte måla så länge vi är osäkra i alla fall.

Och ska vi måla ladan som syns i bakgrunden på bilden nedan?



Det skulle ju bli lite färggladare med rött.

Torpargumman på skidtur



På stela ben...



Grannen har kört med hästen så det blev inte så mycket pulsande. Förutom upp till huset.



Även denna vinter har det kommit mycket snö!



Torparsonen tycker det liknar Narnia.

Frukost på säng

Till frukosten imorse satt vi och tittade i torpargubbens fotobok om torpet.

Det var så mysigt att sitta och längta.

Jag fick en liten tår av längtan i ögonvrån när jag insåg hur mysigt det börjar bli.



Man ser hur grannen har plöjt åkern nedanför. Tur att han finns. Vi har ju inga maskiner!



Jag ser verkligen ut som en torparkäring på den här bilden.



Grannen som hjälper oss att ta ner de stora träden. Kolla ån som skymtar fram mellan stammarna.
Åbrinken kommer att bli årets projekt. Ett av årets projekt, rättare sagt.

Internt skämt

Sitter ensam härhemma en fredagkväll och gör just ingenting.

Tog precis en kopp kaffe och en chokladbit. När jag satte mig ner skvalpade kaffet till ut på fåtöljen och lite i knät. Så det brände till.

Irriterat utbrast jag:

- Söle kaffe! (uttalas norrländskt, med ett utdraget ö, tjockt l och betoning på första stavelsen i kaffe)

Då började jag skratta för mig själv.

För det uttrycket är ett internt skämt mellan mig och torpargubben.

När vi var ett ganska ungt par spelade vi alfapet med torpargubbens föräldrar och torpargubbens pappa ville skriva 'söle kaffe'.

För bloggläsare som inte är bekanta med uttrycket kanske jag ska berätta att det betyder att söla kaffe.



F ö hade jag lite problem med dagens rubrik, jag kom nämligen inte på om det heter internskämt  eller internt skämt.

Jag bestämde mig för internt skämt.

Jag tror att internskämt är något som fängelsekunder sysslar med när de ska ha roligt.





Eller?





Och jag som tycker att jag inte gör nånting...

Tänkte avrunda år 2009 med lite tillbakablickar:

De tre bästa semestrarna:
1. Torpet, så underbart och avkopplande trots att man jobbar mycket däruppe.
2. London-resan, med torpargubben, romantiskt och mycket att se och göra.
3. Amsterdam, med storasyster, jättekul att vara med syrran, utan barnen. Intressant stad. Och, hotellet, var lite lyxigare än vad jag är van vid som torpargumma. 

De tre bästa sakerna som hänt i torpet:
1. Att vi gjorde iordning en toalett inomhus - slapp gå ut i skogen för att göra våra behov, eller sitta i ett fallfärdigt utedass.
2. Att vi köpte en badtunna och installerade den.
3. Att vi har börjat slyröja. Speciellt ner mot ån blir det jättefint. Nu ser man ån från huset.

De tre näst bästa sakerna som hänt i torpet:
1. Att vi har börjat måla.
2. Att vi skaffade en båt och sjösatte den.
3. Att vi har ett sovrum på övervåningen nu.

Tre byggnader som vi rev i torpet:
1. Utedasset. Helt plötsligt en eftermiddag började torpargubben och jag riva utedasset.
Torparsonen och hans farbror gick ner och fiskade, när de kom tillbaka var dasset rivet. Det tog ett par timmar bara.
2. J H Hellströms lada nere vid ån. Berättar mer om det senare.
3. En mindre lada vid bäcken. Torparsonen fick i uppgift att riva den. Det blev en bra vedhög.

Det var år 2009.

Nu ska vi planera för detta år, 2010!


Torpargumman på jullov

Har precis insett att jullovet är slut.

Nu blir det slut med sovmorgnar fram till halv tio.

Imorgon börjar allvaret igen med en kortvecka på jobbet.

På flera sätt är det ändå skönt; tiden fram till nästa ledighet går fortare när man jobbar.

Känner att jag har tacklat av lite som bloggare. Orkar inte skriva fler sätt, ni vet ju alla vad jag menar, vardagen och allt det där, det blir ordning igen helt enkelt.

Kanske blir det lite mer av torparbloggande då...

Det är ju faktiskt flera saker som hänt däruppe som jag inte berättat om.

Jag har inte varit där sen i november. Torpargubben har varit där senare och det lär vara mycket snö. Som i fjol.

Nu är det dags för promenad i den isande kylan med torpargubben och torparhunden!

Hej så länge!


RSS 2.0