Lite bilder från torpargubbens fotobok
Trots att det inte är våra hästar så gör dessa kelsjuka damer mycket för trivselfaktorn i torpet. De kommer alltid fram och hälsar på oss. De får morötter, äpplen och massage.
Vi fattar fortfarande inte att torpet är vårt!!
PS. Lotten, du får väl göra en torparstudieresa till Norrland!
Boken om torpet
Med de finaste fotografierna från året som förflutit.
Boken blev jättebra.
När ni kommer och hälsar på oss - påminn oss om att visa den för er!
Frukostfundering
- Filip, om du var en legobit, vilken skulle du då vara? torparsonen ställde en mycket allvarlig och filosofisk fråga till sin äldre kusin.
- Mhm, jag skulle nog vara en gul tvåa, svarade Filip.
- Varför det?
- För man hittar dom aldrig när man behöver dom!
Torpargnabb
Förra veckan startade vår stegtävling. Torpargubben tyckte att jag hade gått lite och jag som tycker jag går omkring hela tiden på jobbet.
Efter en dag med mycket prat och tjat från min sida sa jag till några föräldrar, efter ett utvecklingssamtal, att jag borde sätta stegräknaren på munnen istället, då skulle det bli fler steg!!!
Det visade sig att det var något fel på stegräknaren. Har fått tag i en nyare variant nu. Tack Siv!
Häromdagen hade jag gått nästan 6000 steg på jobbet. På kvällen gick jag en längre promenad än vanligt, bara för att få fler steg (det bor en tävlingsmänniska inom mig).
Då bad jag torpargubben att gissa hur många steg jag gått den dagen. Han gissade på 7000. Men jag hade gått över 11000 steg.
- Du har gått längre bara för att få fler steg, utbrast torpargubben då. Jag känner dig och du vill bara inte förlora.
- Neej, sa jag lite för tveksamt. (Jag blev lite tagen på sängen för att han hade läst mig så snabbt.)
Skit också! Jag försökte ge igen:
- Ja, men är du inte nöjd då, förra veckan tyckte du att jag hade gått för lite.
Det var redan försent. Torpargubben hade märkt att han träffat mitt i prick!
Scheisse (om vi nu ska prata tyska)
Inaktiviteten (nä, nu börjas det igen, tänker ni kanske nu...? se förra inlägget) på den här bloggen beror på att vi inte åker till torpet så väldans ofta under denna del av året.
Det är liksom stiltje på torparfronten.
Det finns helt enkelt inte så mycket att skriva om torpet.
(Det var nåt nytt, två meningar med nästan samma innehåll, men skrivna på två olika sätt.)
Jag har ju förståss skrivit om annat i torparbloggen också, då det hänt lite annorlunda saker i mitt liv.
Gjorde den dagliga kollen av mina favoritbloggar och fick ett tips på denna blogg http://www.vemihelvete.se/ vad jag skulle kunna skriva om; vilken skit som faller mig in.
Färgade håret och klippte det igår. Det blev riktigt bra. En flicka i min klass tyckte också det och ville krama mig bara därför:
-Åhh, Åsa, du är så fin i håret. Det är så .... mjukt ....
Torpardottern har bytt efternamn, till mitt flicknamn - Snäll. Det är gulligt tycker jag.
Har slutat köpa julstjärnor - de bara vissnar hela tiden - i år har jag köpt två amaryllis, för första gången, och nu är de på väg att blomma!!!! Det blir jättefint!
Sitter och tjuväter julgodis som jag köpte på fritids' julbasar igår. Mumzigt (u:et uttalas som ett o, och zätat ska betonas, ordet låter då tyskt och det blir roligare att säga!)
Pappa tittade precis in. Han är gräsänkling just nu för mamma är bortrest. Han är så himla rolig. Förra gången mamma var borta passade han på att äta inälvsmat (han älskar det, mamma hatar det). Han hade gjort en stor sats med blodpalt och ätit det till lunch och middag (kanske t o m till frukost) flera dagar i rad - det slutade med att han fick gikt!!
Idag åt han klimp och smör!!! Klimp, som man brukar göra till köttsoppa. Pappa hade kokat bara klimp och sedan ätit dem varma med smör. Jag tycker det låter skitäckligt.
Jahapp, mer skit på gång? Det finns hur mycket som helst inom en. Skrapar man bara lite på ytan bubblar det upp hur mycket som helst om ingen säger stopp.
- STOPP!
Tack för visat intresse!
Min sjukdomsbild
"Det har varit lite inaktivitetet på den här bloggen..."
Otroligt dålig mening - fast alla förstår säkert vad jag menar med den. Kan det verkligen vara 'lite' inaktivitet? Om det inte är någon aktivitet, så är det ju ingen aktivitet alls och då kan man ju inte kalla det lite inaktivitet. Jag skulle naturligtvis ha skrivit lite aktivitet eller möjligen 'Jag har varit inaktiv på bloggen...'.
Strax innan jag började skriva hade jag planerat att formulera mig så här:
'Det har varit väldigt mycket av inaktivitet på den här bloggen under en längre tid nu'
men på grund av min sjukdom, språkpolis, vet jag inte längre om det är möjligt att börja på det viset.
'väldigt mycket av inaktivitet' blir ju helt fel i det här läget - men jag litar på att alla förstår vad jag menar ändå.
Efter öppningsmeningen hade jag tänkt fortsätta med att förklara varför det har varit 'väldigt mycket av inaktivitet' eller 'lite inaktivitet'. (P g a min andra sjukdom, obeslutsamhet, får ni själva välja vilket ni tycker passar bäst.)
(Nu har det här inlägget tagit en helt ny vändning och det beror nog på min tredje sjukdom, förvirring.)
Behöver nog vila upp mig i helgen!!!
Så tar jag nya tag med bloggen en annan dag!
Tack för visat intresse!
