Rapport från ett kylslaget torp:

Solen sken!

Fåglarna har återvänt och gjorde stort (o)väsen av sin återkomst!

En koltrast satt högt uppe i en björk och sjöng med klar och hög röst.

 

Utdrag från Wikipedia:

 

'Beteende under sången 

Sjungande hanne i stadsmiljö

Sjungande hanar har två till tre olika, upphöjda utkiksposter, från vilka de framför sin sång. I allmänhet är utkiksposten tydligt lägre än hos taltrasten. Hanar från angränsande revir sjunger ofta direkt bredvid varandra eller går i en sorts tävling och stämmer upp en kontersång. I sällsynta fall sjunger koltrasten under flygningen, då den växlar utkikspost. Då är den också oftast tydligt kortare eller består uteslutande av inledningsljuden.

Det finns ett flertal olika orsaker till revirsång. En huvudanledning är säkerligen att ge sig själv till känna, och försvara och märka ut sitt revir. En annan anledning är att locka till sig honor och att stärka sammanhållningen mellan ett par. Ofta leder särskilt stark revirsång till stridshandlingar eller kontrahentens flykt'.

 

Ja, det låter som att denna förklaring är godtagbar, och kan nog även gälla sjungande hanar utanför stadsmiljö: koltrasten satt på en upphöjd plats, på toppen av en hög björk. Ingen kontrahent fanns i närheten, antingen hade den flytt eller så kan sången ha berott på att han ville ge sig tillkänna.

Läste vidare i wikipedias text om koltrastens sång och så här lät det då inte:


"dackderrigigigi duck duck".

 

Vi tog en sväng ner till ån och torpargubben skådade strömstaren:

 

 

När vi kom tillbaka till huset efter promenaden var det en aning varmare i köket.

Elden i spisen sprakade för fullt.

Jag läste och drack ett glas vin. Livet kan inte vara bättre en fredagkväll, efter en hel veckas arbete.

 

Vi gjorde ett besök på Näsgårdens lantbruk. De hade öppet hus.

De har storsatsat och har blivit kommunens största mjölkproducent.

Jag vet egentligen inte vad jag tycker om mjölkindustrin. Det går tydligen inte att vara småskalig nuförtiden.

Det kanske inte är så konstigt med tanke på att mjölkpriset är 3,20!

 

Hursomhelst, så verkade kossorna ha det bra. De fick sina väl avvägda kraftfoderportioner i samband med mjölkningen. Hade de redan blivit mjölkade blev de inte insläppta i mjölkningsbåset.

Kalvarna var underbara, men var efter bara några dagar redan inne i systemet med halsband som kollar av om de ätit eller inte.

 

Här finns inte den romantiserade bilden av pigan som sitter på en pall och mjölkar, med huvudet lutat mot kossans mage. Nej, den tiden är längesedan förbi och, ja, det var nog längesedan jag var inne i en ladugård.

Jag kommer även i fortsättningen att köpa Norrmejeriers mjölk.

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Mari-Anne

Låter underbart!

2010-04-17 @ 18:05:00
Postat av: Helene

Berätta för mig var du hittar mjölken

2010-04-18 @ 08:03:56
Postat av: Åsa

Helene, jag måste tillägga: 'fortsätta köpa mjölken' NÄR jag hittar den!

2010-04-18 @ 09:26:56
Postat av: Marie

Jag vägrar släppa bilden av mjölkpigan på pallen. Hon måste finnas kvar någonstans i vårt avlånga land.



Köper också Norrmejerier när det går.

2010-04-21 @ 08:40:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0